myheartisfallingapart.

nu åker de. mina barn mina underbart fina underbara barn. hela vägen hem föll tårana.. okej de faller fortfarande. vissa kritiska lägen i bilkörandet fanns det.. ett helt år kommer dröja innan jag får se er igen. jag kan inte förstå.. alla små saker som när ni vill att jag ska hålla er i handen när vi går i trappan, alla blöta pussar, alla leenden nä det är för jobbigt att tänka på.. 



dea

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0